så var det måndag igen..

på måndagar börjar jag alltid på något vis längta tillbaka till när jag var mindre och slutade skolan senast två. det var tider det. efter vi slutat gick jag tove och emelie hem och åt rostade mackor. eller så gick jag till mormor och såg på doktorn kan komma. det var tider det. att slippa jobba överhuvdtaget skulle vara fint.. och att veta att man faktiskt måste göra det större delen av resten av livet känns inte jättebra. det är sånt som får mej att längta lite smått tills jag blir pensionär alternativt får barn, och får vara hemma. jag misstänker lite svagt att båda alternativen kanske inte är så jättelugna. jag har till och med övervägt om det kanske skulle vara kul att vara en ko. ja, det är ungefär såhär tankarna går på måndagarna.. tur att den snart är över.

ett friskispass har vi i alla fall lyckats ta oss på idag, station 75 minuter. det gick lite lättare den här veckan, så den här veckan kanske träningsvärken har släppt tills torsdagen


så svårt att balansera mellan trygghet och panik

fredagar känns som riktiga springdagar. det är nästan så att man längtar lite till springrundan.. men bara nästan. idag gick det lite småtrögt dock. något som kan ha berott på att jag och alex hade kakrrace (det är ju fredag..) innan springrundan. men det gick hyfsat. jag överlevde.

min nya
bästis bidrar nog också lite till lusten att springa. den är hur bra som helst. den + ipoden, såklart